The Lawspeaker
11-18-2009, 03:32 AM
Stockholms (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm) stadslandskap (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadslandskap) har på vissa håll förändats starkt under de gångna 70-80 åren. I Stockholms innerstad (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_innerstad) och i Klarakvarteren (http://sv.wikipedia.org/wiki/Klarakvarteren) har omgestaltningen skett huvudsakligen genom Norrmalmsregleringen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrmalmsregleringen) på 1950-, 60- och 70-talen, men även idag (2009) pågår en förnyelseprocess av byggnadsbeståndet som exempelvis i Västra city (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_city) och på Hornsbergs strand (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hornsbergs_strand). På andra håll är dock staden helt oförändrad.
Att vara mån om Stockholms stadslandskap är en viktig uppgift för Stockholms skönhetsråd (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_sk%C3%B6nhetsr%C3%A5d) (formellt Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Skönhetsrådet är ett organ inom Stockholms stad (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stad), vars syfte är att bevara de estetiska (http://sv.wikipedia.org/wiki/Estetik) värdena i Stockholm. Rådet, som bildades redan 1919, granskar bland annat byggplaner och yttrar sig över olika slags projekt.
Stockholms stadslandskap illustreras i denna artikel med hjälp av färgfotografier (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotografi#Typer_av_fotografier) tagna med samma blickvinkel och från samma ögonpunkt, men vid två olika tidpunkter. Bilderna visar färdigbyggda stadsmiljöer, inga rivnings- eller byggarbeten. Genom att uteslutande använda färgfotografier begränsas tidsspannet från 1920-talets mitt och framåt. Det längsta tidsintervallet är mellan 1924 och 2005 och visar Klarakvarteren från Stadshustornet (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadshus).
Bildparen ger även en liten inblick i färgfotograferingens utveckling under 1900-talet, från den tidiga autochromemetoden (http://sv.wikipedia.org/wiki/Autochromemetoden) över diafilm (http://sv.wikipedia.org/wiki/Diafilm) till dagens digitalkamera (http://sv.wikipedia.org/wiki/Digitalkamera). En flitig amatörfotograf som fångade många stockholmsmotiv var Gustaf W. Cronquist (http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_W._Cronquist). År 1927 utgav han en liten skrift som behandlade “Färgen i stadsbilden”, där han uppmärksammade färgens betydelse i stadsmiljön. Med tiden hade Cronquist ett av Europas största privata färgbildarkiv med bortåt 50 000 fotografier, varav 2 500 bilder finns i Stockholms stadsmuseets (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadsmuseum) samlingar.
Stockholmsfotografier då och nu i färg börjar med en vy från Västerbron (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4sterbron) över Riddarfjärden (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riddarfj%C3%A4rden), Kungsholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsholmen), Gamla stan (http://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_stan) och Södermalm (http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dermalm) 1952 och 2006 och avslutas med en vy från Mosebacke (http://sv.wikipedia.org/wiki/Mosebacke_torg) över Saltsjön (http://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6n), Gamla stan, Blasieholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blasieholmen) och Skeppsholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Skeppsholmen) 1920 och 2009.
Riksdagshuset (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagshuset,_Stockholm) 1926 och 2006
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8d/Riksdagshuset_1926.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3b/Riksdagshuset_2006.jpg
Ett bildpar som visar Riksdagshuset (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagshuset,_Stockholm) med över 80 års mellanrum. Vy in i Stallkanalen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stallkanalen) mot öst med Stockholms slott (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_slott) i bakgrunden. År 1905 invigdes byggnaderna för Sveriges riksbank (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksbank) och Sveriges riksdag (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag). 1983 övertog Riksdagen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag) hela komplexet efter en om- och påbyggnad av huset. Fotografiet till vänster togs av fotografen Gustaf W. Cronquist år 1926 på autochromplåt.
Bilder (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm_d%C3%A5_och_nu_i_f%C3%A4rg)
Att vara mån om Stockholms stadslandskap är en viktig uppgift för Stockholms skönhetsråd (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_sk%C3%B6nhetsr%C3%A5d) (formellt Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Skönhetsrådet är ett organ inom Stockholms stad (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stad), vars syfte är att bevara de estetiska (http://sv.wikipedia.org/wiki/Estetik) värdena i Stockholm. Rådet, som bildades redan 1919, granskar bland annat byggplaner och yttrar sig över olika slags projekt.
Stockholms stadslandskap illustreras i denna artikel med hjälp av färgfotografier (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotografi#Typer_av_fotografier) tagna med samma blickvinkel och från samma ögonpunkt, men vid två olika tidpunkter. Bilderna visar färdigbyggda stadsmiljöer, inga rivnings- eller byggarbeten. Genom att uteslutande använda färgfotografier begränsas tidsspannet från 1920-talets mitt och framåt. Det längsta tidsintervallet är mellan 1924 och 2005 och visar Klarakvarteren från Stadshustornet (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadshus).
Bildparen ger även en liten inblick i färgfotograferingens utveckling under 1900-talet, från den tidiga autochromemetoden (http://sv.wikipedia.org/wiki/Autochromemetoden) över diafilm (http://sv.wikipedia.org/wiki/Diafilm) till dagens digitalkamera (http://sv.wikipedia.org/wiki/Digitalkamera). En flitig amatörfotograf som fångade många stockholmsmotiv var Gustaf W. Cronquist (http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_W._Cronquist). År 1927 utgav han en liten skrift som behandlade “Färgen i stadsbilden”, där han uppmärksammade färgens betydelse i stadsmiljön. Med tiden hade Cronquist ett av Europas största privata färgbildarkiv med bortåt 50 000 fotografier, varav 2 500 bilder finns i Stockholms stadsmuseets (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadsmuseum) samlingar.
Stockholmsfotografier då och nu i färg börjar med en vy från Västerbron (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4sterbron) över Riddarfjärden (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riddarfj%C3%A4rden), Kungsholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsholmen), Gamla stan (http://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_stan) och Södermalm (http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dermalm) 1952 och 2006 och avslutas med en vy från Mosebacke (http://sv.wikipedia.org/wiki/Mosebacke_torg) över Saltsjön (http://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6n), Gamla stan, Blasieholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blasieholmen) och Skeppsholmen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Skeppsholmen) 1920 och 2009.
Riksdagshuset (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagshuset,_Stockholm) 1926 och 2006
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8d/Riksdagshuset_1926.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3b/Riksdagshuset_2006.jpg
Ett bildpar som visar Riksdagshuset (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagshuset,_Stockholm) med över 80 års mellanrum. Vy in i Stallkanalen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stallkanalen) mot öst med Stockholms slott (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_slott) i bakgrunden. År 1905 invigdes byggnaderna för Sveriges riksbank (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksbank) och Sveriges riksdag (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag). 1983 övertog Riksdagen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag) hela komplexet efter en om- och påbyggnad av huset. Fotografiet till vänster togs av fotografen Gustaf W. Cronquist år 1926 på autochromplåt.
Bilder (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm_d%C3%A5_och_nu_i_f%C3%A4rg)