Vasa
01-11-2014, 11:07 PM
I min boksamling återfinns ett par gamla klassiska rasantropologiska verk. Jag ämnar här publicera ett stycke ur Doc. Herman Lundborgs Rasfrågor i modern belysning - Med särskilt hänsyn till det svenska folket, utgiven år 1919. Förhoppningsvis finner läsaren detta intressant, inte minst ur historisk synpunkt. Det bör ej ses som en fullgod handlingsplan för vår tid, utan som ett unikt tidsdokument.
Följande utdrag är ett antal sammanfattande teser ur kapitlet Rashygienska idéer och strävanden i nutiden.
Rashygienska idéer och strävanden - del 1.
1. Ett gott folkmaterial är ett lands största rikedom. Folkmaterialets kvalitet är i högsta grad beroende på arvsmassans beskaffenhet. Den är mycket olika hos olika folk.
2. Ärftlighet och urval äro de förnämsta krafterna, som behärska livet i världen.
3. Hela folk äro underkastade sträng lagbundenhet likväl som enskilda individer. Det hör till kulturfolkens förnämsta uppgifter att nogrannt utforska dessa biologiska naturlagar och att sedan reglera och ordna samfundsförhållandena därefter. Bryta vi mot dessa naturlagar, få vi själva bära följderna: vi urarta och går under.
4. Det råder bland en hel del kulturfolk i vår tid, även hos oss, en skriande misshushållning med folkmaterialet. Stora och delvis oersättliga värden gå oroväckande hastigt förlorade. De kunna ingalunda ersättas lika hastigt, som de gå till spillo.
5. Många orsaker samverka härtill. De förnämsta äro: sjunkande nativitet i de ledande folklagren, som äro bättre utrustade i fråga om konstitutionen, hastigt skeende rasblandningar mellan biologiskt sett olikvärdiga folk, industrialism, mammonsdyrkan med ty åtföljande sedesfördärv etc.
6. 1-2-barnsystemet, tillämpat inom de rasbiologiskt värdefullaste folkskikten, d.v.s. inom medelklassen, bondestammen och de högre arbetarelagren, måste leda till försämring av rasen och urartning av folket. Statsmyndigheterna bör beakta detta, då det gäller befolknings- och lönepolitik. De mera bemedlade klasserna, särskilt deras kvinnor, visa en allt starkare benägenhet att utan giltig anledning undandraga sig föräldraskapet. De svika härigenom sin plikt gentemot det egna folket. Friska och duktiga barn utgöra förvisso en stor rikedom.
7. Den starka industrialiseringen i nutiden har medfört eller i hög grad bidragit till uppkomsten av samhällsröta och svåra folkskador, såsom alkoholmissbruk, stegring av könssjukdomar och tuberkulos, förvildning och brott, bristande samhällssolidaritet, fysisk och psykisk urartning. Mycket av detta hör till och går under namn av industrialism.
8. Industri och näringar kräva oavlåtligen ökad och ny arbetskraft. På grund av sjunkande nativitet inom landet och emigration kunna dessa anspråk ej i längden fyllas utan att främmande arbetsfolk inkallas. Det uppstår tomrum, som måste fyllas av galizier och andra sämre folkelement. Rasblandningar inställa sig förr eller senare, givande upphov till en blandras av relativt låg beskaffenhet.
9. Industri och handel öka hastigt rikedomarna i landet och det ekonomiska välståndet. Det har emellertid städse visat sig, att stora, hastigt förvärvade rikedomar äro mycket svåra att handhava. Anspråken på livet växa i ännu raskare tempo, mammonsdyrkan, lyx och sedeslöshet bliva följden, och de hjälpas åt att påskynda urartningen.
10. Det ligger förvisso inom möjligheternas gräns att på allvar upptaga kampen mot dessa hotande och fördärvbringande faktorer. Detta förutsätter emellertid, att alla goda medborgare inom landet, oberoende av social, politisk och religiös ståndpunkt, förena sina krafter och samarbeta för ett löftesrikt gemensamt mål, värnandet om vårt folk mot inre samhällsupplösande och rasurartande tendenser. Härför kräves det god vilja och sammanhållning, ekonomisk offervillighet, fördjupad moral samt sann människokärlek.
Rashygienska idéer och strävanden - del 2.
Här fortsätter jag med ännu ett utdrag ur Lundborgs rasbiologiska verk.
Rashygienska programpunkter.
1. Ett energiskt upplysningsarbete bör bedrivas. Den allmänna meningen i landet bör i tal och skrift bearbetas med utgångspunkt från universitet, högskolor och seminarier. Landets läkare och lärare böra särskilt utbildas i ärftlighetslära och raskultur. Ansvarskänsla mot kommande släkten bör väckas. Ingen vuxen människa bör vara okunnig om föräldraskapets höga betydelse, och alla må lära sig inse, vad välborenhet i biologisk mening vill säga.
2. Rasbiologiska forskningsinstitut med uppgift att allsidigt utreda ärftlighetsfrågor och rashygienska spörsmål bör snarast inrättas i alla kulturländer och ledas efter genealogiska, medicinskt-biologiska och socialekonomiska principer. Kulturfolkens självbevarelsedrift borde nu mer än någonsin förr mana dem att utan dröjsmål sätta detta i verket.
3. Folksjukdomar, liksom alkoholism, könssjukdomar och tuberkulos måste kraftigt bekämpas.
4. Ett enkelt och arbetsamt levnadssätt bland befolkningens alla lager jämte kroppsövningar och sund idrott är att eftersträva. Lyx och ohejdat njutningsbegär hedra inte folk, de motverka en rasutveckling i gynnsam riktning.
5. Sociala "sumpmarker" bör dräneras genom kloka reformer och framsynt lagstiftning. Verkligt urartade individer, som förekomma i stort antal i vårt land, liksom i andra kulturländer, äga ej nödig tillsyn och vård, utan påverka rasen i hämmande och skadlig riktning. Vi bör ägna befolkningspolitiska frågor den största uppmärksamhet, låtande de rashygienska synpunkterna komma till sin rätt. Nativitetsfrågorna få under inga förhållanden lämnas ur sikte.
6. Stat och enskilda bör hjälpas åt att som motvikt mot den ras- och folkhälsofientliga s.k. industrialismen (d.v.s. ej industrien i och för sig) uppbygga mönsterhem på landet. En sund jordbrukande befolkning är ett livsvillkor för ett folk, som ej vill urarta. En självständig bondeklass utgör grundstommen ("ryggraden") inom ett folk, och den bör stödjas och omhuldas. Den inre kolonisationen bör befrämjas, och bostadsfrågan kräver en snar och tillfredsställande lösning.
7. Emigrationen som åstadkommit en betydande åderlåtning av vårt folk, bör om möjligt regleras och hållas inom tillbörliga gränser.
8. Åt invandringen bör vi också ägna stor uppmärksamhet, så att ej undermåliga individer av främmande folkslag få obehindrat inflytta och bosätta sig i landet. Blandning mellan rasbiologiskt högt stående folk (som de skandinaviska) och andra sämre kvalificerade folkelement, t. ex. zigenare, galizier, vissa ryska folkslag m. fl., är avgjort förkastligt.
9. Rashygien, som är i en sann mening fosterländsk rörelse, avseende att för framtiden stärka och förkovra vårt folk i kroppsligt och andligt avseende, bör kunna påräkna stöd från alla samhällsklassers sida.
10. Inom alla kulturländer bör vitt utgrenade nationalföreningar bildas, vilkas uppgift må bli att kraftigt och målmedvetet arbeta för raskultur och folkhälsans höjande. Förmögna medborgare inom landet kunna i hög grad påskynda de rashygienska idéernas genombrott genom ekonomiskt och moraliskt understöd. Dessa idéer bör icke i längden förbliva endast fromma önskningar.
Följande utdrag är ett antal sammanfattande teser ur kapitlet Rashygienska idéer och strävanden i nutiden.
Rashygienska idéer och strävanden - del 1.
1. Ett gott folkmaterial är ett lands största rikedom. Folkmaterialets kvalitet är i högsta grad beroende på arvsmassans beskaffenhet. Den är mycket olika hos olika folk.
2. Ärftlighet och urval äro de förnämsta krafterna, som behärska livet i världen.
3. Hela folk äro underkastade sträng lagbundenhet likväl som enskilda individer. Det hör till kulturfolkens förnämsta uppgifter att nogrannt utforska dessa biologiska naturlagar och att sedan reglera och ordna samfundsförhållandena därefter. Bryta vi mot dessa naturlagar, få vi själva bära följderna: vi urarta och går under.
4. Det råder bland en hel del kulturfolk i vår tid, även hos oss, en skriande misshushållning med folkmaterialet. Stora och delvis oersättliga värden gå oroväckande hastigt förlorade. De kunna ingalunda ersättas lika hastigt, som de gå till spillo.
5. Många orsaker samverka härtill. De förnämsta äro: sjunkande nativitet i de ledande folklagren, som äro bättre utrustade i fråga om konstitutionen, hastigt skeende rasblandningar mellan biologiskt sett olikvärdiga folk, industrialism, mammonsdyrkan med ty åtföljande sedesfördärv etc.
6. 1-2-barnsystemet, tillämpat inom de rasbiologiskt värdefullaste folkskikten, d.v.s. inom medelklassen, bondestammen och de högre arbetarelagren, måste leda till försämring av rasen och urartning av folket. Statsmyndigheterna bör beakta detta, då det gäller befolknings- och lönepolitik. De mera bemedlade klasserna, särskilt deras kvinnor, visa en allt starkare benägenhet att utan giltig anledning undandraga sig föräldraskapet. De svika härigenom sin plikt gentemot det egna folket. Friska och duktiga barn utgöra förvisso en stor rikedom.
7. Den starka industrialiseringen i nutiden har medfört eller i hög grad bidragit till uppkomsten av samhällsröta och svåra folkskador, såsom alkoholmissbruk, stegring av könssjukdomar och tuberkulos, förvildning och brott, bristande samhällssolidaritet, fysisk och psykisk urartning. Mycket av detta hör till och går under namn av industrialism.
8. Industri och näringar kräva oavlåtligen ökad och ny arbetskraft. På grund av sjunkande nativitet inom landet och emigration kunna dessa anspråk ej i längden fyllas utan att främmande arbetsfolk inkallas. Det uppstår tomrum, som måste fyllas av galizier och andra sämre folkelement. Rasblandningar inställa sig förr eller senare, givande upphov till en blandras av relativt låg beskaffenhet.
9. Industri och handel öka hastigt rikedomarna i landet och det ekonomiska välståndet. Det har emellertid städse visat sig, att stora, hastigt förvärvade rikedomar äro mycket svåra att handhava. Anspråken på livet växa i ännu raskare tempo, mammonsdyrkan, lyx och sedeslöshet bliva följden, och de hjälpas åt att påskynda urartningen.
10. Det ligger förvisso inom möjligheternas gräns att på allvar upptaga kampen mot dessa hotande och fördärvbringande faktorer. Detta förutsätter emellertid, att alla goda medborgare inom landet, oberoende av social, politisk och religiös ståndpunkt, förena sina krafter och samarbeta för ett löftesrikt gemensamt mål, värnandet om vårt folk mot inre samhällsupplösande och rasurartande tendenser. Härför kräves det god vilja och sammanhållning, ekonomisk offervillighet, fördjupad moral samt sann människokärlek.
Rashygienska idéer och strävanden - del 2.
Här fortsätter jag med ännu ett utdrag ur Lundborgs rasbiologiska verk.
Rashygienska programpunkter.
1. Ett energiskt upplysningsarbete bör bedrivas. Den allmänna meningen i landet bör i tal och skrift bearbetas med utgångspunkt från universitet, högskolor och seminarier. Landets läkare och lärare böra särskilt utbildas i ärftlighetslära och raskultur. Ansvarskänsla mot kommande släkten bör väckas. Ingen vuxen människa bör vara okunnig om föräldraskapets höga betydelse, och alla må lära sig inse, vad välborenhet i biologisk mening vill säga.
2. Rasbiologiska forskningsinstitut med uppgift att allsidigt utreda ärftlighetsfrågor och rashygienska spörsmål bör snarast inrättas i alla kulturländer och ledas efter genealogiska, medicinskt-biologiska och socialekonomiska principer. Kulturfolkens självbevarelsedrift borde nu mer än någonsin förr mana dem att utan dröjsmål sätta detta i verket.
3. Folksjukdomar, liksom alkoholism, könssjukdomar och tuberkulos måste kraftigt bekämpas.
4. Ett enkelt och arbetsamt levnadssätt bland befolkningens alla lager jämte kroppsövningar och sund idrott är att eftersträva. Lyx och ohejdat njutningsbegär hedra inte folk, de motverka en rasutveckling i gynnsam riktning.
5. Sociala "sumpmarker" bör dräneras genom kloka reformer och framsynt lagstiftning. Verkligt urartade individer, som förekomma i stort antal i vårt land, liksom i andra kulturländer, äga ej nödig tillsyn och vård, utan påverka rasen i hämmande och skadlig riktning. Vi bör ägna befolkningspolitiska frågor den största uppmärksamhet, låtande de rashygienska synpunkterna komma till sin rätt. Nativitetsfrågorna få under inga förhållanden lämnas ur sikte.
6. Stat och enskilda bör hjälpas åt att som motvikt mot den ras- och folkhälsofientliga s.k. industrialismen (d.v.s. ej industrien i och för sig) uppbygga mönsterhem på landet. En sund jordbrukande befolkning är ett livsvillkor för ett folk, som ej vill urarta. En självständig bondeklass utgör grundstommen ("ryggraden") inom ett folk, och den bör stödjas och omhuldas. Den inre kolonisationen bör befrämjas, och bostadsfrågan kräver en snar och tillfredsställande lösning.
7. Emigrationen som åstadkommit en betydande åderlåtning av vårt folk, bör om möjligt regleras och hållas inom tillbörliga gränser.
8. Åt invandringen bör vi också ägna stor uppmärksamhet, så att ej undermåliga individer av främmande folkslag få obehindrat inflytta och bosätta sig i landet. Blandning mellan rasbiologiskt högt stående folk (som de skandinaviska) och andra sämre kvalificerade folkelement, t. ex. zigenare, galizier, vissa ryska folkslag m. fl., är avgjort förkastligt.
9. Rashygien, som är i en sann mening fosterländsk rörelse, avseende att för framtiden stärka och förkovra vårt folk i kroppsligt och andligt avseende, bör kunna påräkna stöd från alla samhällsklassers sida.
10. Inom alla kulturländer bör vitt utgrenade nationalföreningar bildas, vilkas uppgift må bli att kraftigt och målmedvetet arbeta för raskultur och folkhälsans höjande. Förmögna medborgare inom landet kunna i hög grad påskynda de rashygienska idéernas genombrott genom ekonomiskt och moraliskt understöd. Dessa idéer bör icke i längden förbliva endast fromma önskningar.