Brännvin
09-24-2009, 03:48 PM
Sjuk!
Andelen invånare med utländsk bakgrund har i alla landets invandrartätaste stadsdelar under de senaste tio åren ökat, skriver DN (http://www.dn.se/nyheter/sverige/invandrartata-omraden-blir-tatare-1.958666).
_____
Om målet för integrationspolitiken är ett blandat samhälle så har den misslyckats. I alla landets invandrartätaste stadsdelar har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste tio åren, enligt (SCB).
För de 38 stadsdelarna, från Rosengård i söder till Hertsön i Luleå i norr, har kommunerna tecknat ett särskilt utvecklingsavtal med regeringen. Syftet med avtalet är att förbättra samordningen mellan staten och kommunerna och öka samarbetet mellan myndigheter och den privata och ideella sektorn i stadsdelarna.
För att kunna följa upp utvecklingen har regeringen också gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att särskilt undersöka utvecklingen i de 38 områdena och den första statistiken presenterades på onsdagen. Den ger inget särskilt positiv bild av det senaste decenniets integrationspolitik.
Sysselsättningen har visserligen ökat i många av stadsdelarna och bidragsberoende minskat i motsvarande grad, men den kanske största förändringen är att koncentrationen av invånare med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i de flesta av de 38 stadsdelarna.
I till exempel Ronna i Södertälje har andelen ökat från 66 till 84 procent på tio år och i Skäggetorp i Linköping har koncentrationen ökat från 22 till 49 procent.
I nio av de 38 stadsdelarna har mer än 80 procent av invånarna utländsk bakgrund och allra högst är den i Hjällbo i Göteborg som når upp till prick 90 procent.
"Integrationspolitiken har alldeles för länge byggt på tomt prat. Kampen mot utanförskapet måste bygga på kunskap om hur situationen faktiskt ser ut och hur den förändras över tid. Den här statistiken är ett viktigt redskap för att kunna följa utvecklingen och sätta in rätt åtgärder i områden som präglas av högt utanförskap", säger integrationsminister Nyamko Sabuni i ett pressmeddelande.
Statistiken pekar också på en rad positiva faktorer. Till exempel har andelen förvärvsarbetande ökat markant i flera av de aktuella stadsdelarna. I Andersberg i Halmstad och Hjällbo i Göteborg är ökningen 19 procentenheter mellan 1997 och 2007. I båda stadsdelarna arbetade 2007 strax under hälften av befolkningen. Rosengård i
Malmö gick under samma period från 19,9 procent till 34,2.
Snittet för hela landet pendlade under perioden mellan 72 och 78 procent förvärvsarbetande.
Andelen invånare med någon form av bidrag minskade i de allra flesta stadsdelarna mellan 2004 och 2007, som mest med 6 procentenheter. En sådan minskning redovisar till exempel Rosengård, där trots det nästan 26 procent av befolkningen hade någon form av bidrag 2007.
Den ökande invandrarkoncentrationen i de 38 stadsdelarna säger inget om integrationspolitiken varit misslyckad eller inte, enligt Nyamko Sabuni.
- Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat. Problemet är att många är arbetslösa och integrationspolitikens mål och uppgift är att stödja människor så de kan etablera sig på arbetsmarknaden.
- Därför är siffrorna glädjande som visar att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar, säger hon till TT.
- Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma människor som bor i de här områdena år efter år. Det är en väldigt stor omflyttning, många som får arbete och de som vill köpa bostadsrätt tvingas ofta lämna de här områdena för där finns bara hyresrätter.
Att koncentrationen ökat beror bland annat på att informationen om var man kan bo och var chanserna till ett jobb är som störst har varit för dålig, påpekar hon.
- Det har inte fungerat med dagens introduktionssystem. Människor har blivit fast i en kommun med utgångspunkten att man ska bo, studera och jobba i samma kommun, ibland till och med i en och samma stadsdel.
Utvecklingsavtalet mellan staten och de 38 stadsdelarna löper ut nästa år men kommer att förlängas.
- Det behövs ett samarbete mellan statens myndigheter, kommunerna och det civila samhället för att stödja utvecklingen i de här områdena.
Kommunalrådet Anders Lago (S) i Södertälje håller inte med Nyamko Sabuni. Koncentrationen av invandrare i de här områdena är ett problem, slår han fast.
- I praktiken får flera av de här områdena fungera som stora flyktingmottagningar. Det blir genomgångsområden för asyslsökande och flyktingar så det är klart att det är ett mycket, mycket allvarligt samhällsproblem. Och det som statistiken visar är ju att migrations- och integrationspolitiken totalt har misslyckats, säger han till TT.
- Till de här områdena får du en ständig påfyllnad av nya asylsökande och flyktingar och det gör att områdena och de som bor där aldrig kommer på fötter.
Lago förespråkar både mer pengar och en förändrad asyl- och flyktingpolitik.
- Det råder ingen tvekan om att områdena behöver särskilda resurser och där har utvecklingen tyvärr gått åt totalt fel håll. Det andra är att hela Sverige måste ta ett större ansvar om riksdagen anser att Sverige ska ha en flyktingmottagning på den här nivån. Jag tycker inte att man ska tvinga flyktingar att bosätta sig någonstans, men vi måste kunna erbjuda alla ett ordnat boende. I dag flyttar folk in hos släktingar och vänner och ligger på madrasser på golven, framför allt i miljonprogrammen i förorterna.
”Att sysselsättningen har ökat och att de som behöver bidrag för sin försörjning är färre än för tio år sedan beror på den politik som drivits före den borgerliga regeringen tillträdde. Sabuni försöker ta äran för en politik hon var emot när den genomfördes och när hon säger att integrationspolitiken alldeles för länge byggt på tomt prat är det en anklagelse hon riktar mot sig själv", säger Kalle Larsson, integrationspolitisk talesman för Vänsterpartiet, i en skriftlig kommentar.
"Vi kan alltså notera att den tidigare politiken i vart fall fungerade för att öka sysselsättningen. Men den tidigare socialdemokratiska politiken var långt ifrån tillräcklig för att bryta segregationen, och därför kan den inte heller vara mönster för hur integrationspolitiken utformas av en ny rödgrön regering. Det krävs en helt ny kurs, och för det har vi lagt fram en rad förslag", skriver Kalle Larsson.
____
DN "..koncentrationen invandrare med utländsk bakgrund kraftigt ökat i de flesta berörda stadsdelar."
Jag som trodde alla invandrare hade utländsk bakgrund. :D :(
Andelen invånare med utländsk bakgrund har i alla landets invandrartätaste stadsdelar under de senaste tio åren ökat, skriver DN (http://www.dn.se/nyheter/sverige/invandrartata-omraden-blir-tatare-1.958666).
_____
Om målet för integrationspolitiken är ett blandat samhälle så har den misslyckats. I alla landets invandrartätaste stadsdelar har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste tio åren, enligt (SCB).
För de 38 stadsdelarna, från Rosengård i söder till Hertsön i Luleå i norr, har kommunerna tecknat ett särskilt utvecklingsavtal med regeringen. Syftet med avtalet är att förbättra samordningen mellan staten och kommunerna och öka samarbetet mellan myndigheter och den privata och ideella sektorn i stadsdelarna.
För att kunna följa upp utvecklingen har regeringen också gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att särskilt undersöka utvecklingen i de 38 områdena och den första statistiken presenterades på onsdagen. Den ger inget särskilt positiv bild av det senaste decenniets integrationspolitik.
Sysselsättningen har visserligen ökat i många av stadsdelarna och bidragsberoende minskat i motsvarande grad, men den kanske största förändringen är att koncentrationen av invånare med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i de flesta av de 38 stadsdelarna.
I till exempel Ronna i Södertälje har andelen ökat från 66 till 84 procent på tio år och i Skäggetorp i Linköping har koncentrationen ökat från 22 till 49 procent.
I nio av de 38 stadsdelarna har mer än 80 procent av invånarna utländsk bakgrund och allra högst är den i Hjällbo i Göteborg som når upp till prick 90 procent.
"Integrationspolitiken har alldeles för länge byggt på tomt prat. Kampen mot utanförskapet måste bygga på kunskap om hur situationen faktiskt ser ut och hur den förändras över tid. Den här statistiken är ett viktigt redskap för att kunna följa utvecklingen och sätta in rätt åtgärder i områden som präglas av högt utanförskap", säger integrationsminister Nyamko Sabuni i ett pressmeddelande.
Statistiken pekar också på en rad positiva faktorer. Till exempel har andelen förvärvsarbetande ökat markant i flera av de aktuella stadsdelarna. I Andersberg i Halmstad och Hjällbo i Göteborg är ökningen 19 procentenheter mellan 1997 och 2007. I båda stadsdelarna arbetade 2007 strax under hälften av befolkningen. Rosengård i
Malmö gick under samma period från 19,9 procent till 34,2.
Snittet för hela landet pendlade under perioden mellan 72 och 78 procent förvärvsarbetande.
Andelen invånare med någon form av bidrag minskade i de allra flesta stadsdelarna mellan 2004 och 2007, som mest med 6 procentenheter. En sådan minskning redovisar till exempel Rosengård, där trots det nästan 26 procent av befolkningen hade någon form av bidrag 2007.
Den ökande invandrarkoncentrationen i de 38 stadsdelarna säger inget om integrationspolitiken varit misslyckad eller inte, enligt Nyamko Sabuni.
- Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat. Problemet är att många är arbetslösa och integrationspolitikens mål och uppgift är att stödja människor så de kan etablera sig på arbetsmarknaden.
- Därför är siffrorna glädjande som visar att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar, säger hon till TT.
- Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma människor som bor i de här områdena år efter år. Det är en väldigt stor omflyttning, många som får arbete och de som vill köpa bostadsrätt tvingas ofta lämna de här områdena för där finns bara hyresrätter.
Att koncentrationen ökat beror bland annat på att informationen om var man kan bo och var chanserna till ett jobb är som störst har varit för dålig, påpekar hon.
- Det har inte fungerat med dagens introduktionssystem. Människor har blivit fast i en kommun med utgångspunkten att man ska bo, studera och jobba i samma kommun, ibland till och med i en och samma stadsdel.
Utvecklingsavtalet mellan staten och de 38 stadsdelarna löper ut nästa år men kommer att förlängas.
- Det behövs ett samarbete mellan statens myndigheter, kommunerna och det civila samhället för att stödja utvecklingen i de här områdena.
Kommunalrådet Anders Lago (S) i Södertälje håller inte med Nyamko Sabuni. Koncentrationen av invandrare i de här områdena är ett problem, slår han fast.
- I praktiken får flera av de här områdena fungera som stora flyktingmottagningar. Det blir genomgångsområden för asyslsökande och flyktingar så det är klart att det är ett mycket, mycket allvarligt samhällsproblem. Och det som statistiken visar är ju att migrations- och integrationspolitiken totalt har misslyckats, säger han till TT.
- Till de här områdena får du en ständig påfyllnad av nya asylsökande och flyktingar och det gör att områdena och de som bor där aldrig kommer på fötter.
Lago förespråkar både mer pengar och en förändrad asyl- och flyktingpolitik.
- Det råder ingen tvekan om att områdena behöver särskilda resurser och där har utvecklingen tyvärr gått åt totalt fel håll. Det andra är att hela Sverige måste ta ett större ansvar om riksdagen anser att Sverige ska ha en flyktingmottagning på den här nivån. Jag tycker inte att man ska tvinga flyktingar att bosätta sig någonstans, men vi måste kunna erbjuda alla ett ordnat boende. I dag flyttar folk in hos släktingar och vänner och ligger på madrasser på golven, framför allt i miljonprogrammen i förorterna.
”Att sysselsättningen har ökat och att de som behöver bidrag för sin försörjning är färre än för tio år sedan beror på den politik som drivits före den borgerliga regeringen tillträdde. Sabuni försöker ta äran för en politik hon var emot när den genomfördes och när hon säger att integrationspolitiken alldeles för länge byggt på tomt prat är det en anklagelse hon riktar mot sig själv", säger Kalle Larsson, integrationspolitisk talesman för Vänsterpartiet, i en skriftlig kommentar.
"Vi kan alltså notera att den tidigare politiken i vart fall fungerade för att öka sysselsättningen. Men den tidigare socialdemokratiska politiken var långt ifrån tillräcklig för att bryta segregationen, och därför kan den inte heller vara mönster för hur integrationspolitiken utformas av en ny rödgrön regering. Det krävs en helt ny kurs, och för det har vi lagt fram en rad förslag", skriver Kalle Larsson.
____
DN "..koncentrationen invandrare med utländsk bakgrund kraftigt ökat i de flesta berörda stadsdelar."
Jag som trodde alla invandrare hade utländsk bakgrund. :D :(