http://www.kristianstadsbladet.se/ar...-svenska-gener
Ett svenskt kungahus med svenska gener? Det kan bli ett av de mest påtagliga resultaten av förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. För första gången kan en rejäl portion svenskt blod komma in i ätten Bernadotte.

De svenska kungarna inom ätten har visserligen vinnlagt sig om att framstå som äktsvenska, trogna den stolta nationen i norra Europas utkanter.

Några av dem har också lyckats väl i sitt uppsåt. Ingen hade väl någon annan uppfattning om exempelvis Gustaf VI Adolf än att han var en äkta, blåblodig svensk.

Men vad gäller blodet är det ett faktum att det nästan inte finns några svenska gener alls i det nuvarande kungahuset. Vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, är i huvudsak tysk till härstamningen, med ett mindre inslag av franska och brittiska gener.

Kronprinsessan Victoria har en mindre andel tyskt blod än sin far, på grund av inflödet av brasiliansk/portugisiska gener från modern, drottning Silvia. Men fortfarande är Victoria till cirka två tredjedelar tyska, genetiskt sett.

Det kraftiga tyska inslaget är ett resultat av att kungarna har gift sig med adelsdamer med kopplingar till de tyska furstehusen.

Samtidigt har det franska genetiska inslaget successivt minskat. Grundarna av huset, den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte och hans maka Désiré Clary, var äktfranska. Deras son, Oscar I, gifte sig med Josefina av Leuchtenberg som var dotter till Napoleons styvson Eugène de Beauharnais. Men efter det upphörde det franska genflödet.

I stället har de tyska generna strömmat in, via Sofia av Nassau, Victoria av Baden, Margaret av Connaught, Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha och Silvia Sommerlath, makar till i tur och ordning Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf, arvprinsen Gustaf Adolf och Carl XVI Gustaf.

Helt klockrent tysk är inte denna genetiska anstormning. Sofia av Nassau och Victoria av Baden förde faktiskt in en gnutta svenskt blod – de enda dropparna som står att finna – i ätten Bernadotte genom att de på långt håll, genom ingiften, hade kopplingar till Vasaätten.

Victoria av Baden hade också avlägsna band till de ryska tsarerna, och både Margaret av Connaught och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha förde in en mindre andel brittiskt blod i ättens ådror. Men i det stora hela är det mest tyskt blod i vårt kungahus.

Eventuella barn till kronprinsessan Victoria och Daniel Westling blir med andra ord genetiska avvikare i den svenska monarkin. För första gången sedan Bernadotte blev svensk kung kommer den framtida tronföljaren att bära på en stor portion – runt 50 procent – svenska gener.

En större andel svenska gener har för övrigt ingen svensk kung eller drottning haft sedan Karl IX, Gustav Vasas tredje son, i början av 1600-talet. Vasaätten var den sista, eller senaste, ätten som hade sitt ursprung i Sverige.

Detta är ingen slump. Att importera kungar och, framför allt, drottningar från utlandet har under lång tid varit en medveten politik i Sverige.

– Ända fram till Gustav Vasa och hans söner kunde de svenska kungarna gifta sig med svenska kvinnor. Men därefter blev det lagstadgat att de måste hämta sina hustrur från utlandet. Orsaken är att giftermålen med svenska damer skapade oerhört stora problem för landet, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

– De familjer och släkter som kvinnorna tillhörde favoriserades. De utnyttjade alltid giftermålet med kungen för att skaffa sig fördelar, vilket blev ohållbart i längden. Det var viktigt för storpolitiken och landet att undvika sådant.

Han påpekar att systemet med att hämta in gemåler från utlandet har varit legio inte bara i Sverige, utan i de flesta länder.

– Det ledde självfallet ofta till personliga tragedier. Kungen och hans blivande hustru kanske inte ens hade sett varandra före giftermålet. Men kungen hade under lång tid inte rätt till sin egen person, säger Harrison.
En ny era börjar som jag ser, en svensk kille får gärna föra sina gener vidare i det svenska kungahuset.