Litteraturen om Dalarnas folktyper är ej stor. (Det kan inte hjälpas, att det mesta, som här kommer att uppräknas flutit ur förf:s egen penna.) De olika socknarna behandlas i nio artiklar i Dalarnas hembygdsbok (I: 1932; II: 1933; III: 1934; IV: 1935; V: 1936; VI: 1937; VII: 1938; VIII: 1940; IX: 1946) samt i min stora avhandling om Dalaallmogens antropologi, 1945. Texten är i den senare visserligen för gemene man till större delen synnerligen svårsmält, men kartorna och framför allt de över 350 avbildade folktyperna kunna ju vara av intresse. En överblick över Sveriges och den övriga Nordens rasgeografi och rashistoria har förf. givit i Verdandiskriften (nr 427) "Nordens rastyper", 1940, samt i den mer lärda skriften "Raser och folkstockar i Baltoskandia", 1946. Om hela Europa har vi ett äldre, ännu rätt läsvärt arbete i R. Nordenstrengs "Europas människoraser och folkslag" (endast tredje uppl., 1926, är numera användbar). Samtliga människoraser har jag behandlat det stora och mer lärda arbetet "Jordens människoraser och folkstammar i deras etnografiska och geografiska sammanhang", 1943-44, och i den mindre, rikt illustrerade skriften "Nutidens människoraser", 1946. Samtliga mina ovan angivna böcker innehållaa synnerligen utförliga, i regel även värderande litteraturförteckningar. Dessutom finnes ett synnerligen trevligt arbete av K. Birket-Smith, "Vi människor", 1940, som dock behandlar de allmänna problemen (ärftlighet, urmänniskor o.s.v.) samt de färgade raserna.

Förf:s övriga bidrag om Dalarna i dagspress, tidskrifter m.m. äro av tämligen efemärnatur. Viktigast, ehuru egentligen endast för bildernas skull, är mitt bidrag i sammelverket "Särna-Idre, en hembygdsbok", 1945. Om hälsingarna har jag skrivit i Norra Hälsinglands hembygdsgilles årsbok för 1947, om norrländingarna i Norrlandica, del 4, 1947, om värmlänningar och värmlandsfinnar i "Nationen och hembygden, utgiven av Värmlands ntion i Uppsala", del 4, 1945.

Ett par smärre bidrag av andra författare måste ock nämnas. Viktigast är Carl Larssons i By goda skildring i "En Dalasockens historia", I 1920. Gustav Retzius` bidrag i sammelverket "Övre Dalarna förr och nu", 1903 är föga inspirerat och inspirerande. Detsamma gäller i stort sett om W. Krauss` bidrag i K. Lingers annars utmärkta bok om Svärdsjö och Enviken, 1929. - Till slut kan nämnas att Karl Trotzig i Dalarnas hembygdsbok årgång 1936 och 37 samlat ett större antal omdömen om "Folklynnet i Dalarna" (och dess olika socknar).